h1

Remember, remember the Eighth of November

9 november 2010

Annonser
h1

Nobody puts Baby in a corner

7 november 2010

I tider när, som Stenberg skulle sagt, den interaktiva delen av vårt soffslöfocks-tv-tittande är  väldigt viktig (för oss? för redaktionerna?), kan man ju undra varför den stackare bland programledarna som har ansvaret  att förmedla ‘nätreaktionerna’ får sitta i studions skamvrå en bit bort från de andra; inte riktigt med i händelsernas centrum, ruvande över sin skärm.

Som Sladjan i dagens sändning från Premier League i Viasat Fotboll: några meter bort, bakom ryggen på gästerna,  vid ett ensamt litet skrivbord.

En laptop att pilla lite på i väntan på att uppmärksammas.

Ibland bjöds han in i samtalet, fick hojta lite för att Ola Wenstam skulle höra honom, gästerna fick vrida lite på sig i stolarna: ‘jaha, där har vi en till som verkar vilja var med’.

Sladjan verkar ju kunna mer om fotboll än Wenstam, som mest sitter och exponerar sina blekta tänder och sin dåliga tajming.

Vad är dealen med det här?

h1

Klara besked – del 5

5 november 2010

Sydsvenskan slår ett slag för de synsvagas rätt på nätet, vilket förstås uppskattas av oss som är gravt närsynta; det finns inte en chans att missa att åldersgränsen för filmen är 11 år, till exempel.

Klara besked där.

Att layouten får oss att vilja ta ut linserna och klösa ögonen ur oss, är något vi kan ta upp en annan gång.

Everything's big in Skåne

Everything's big in Skåne

 

h1

Cuts like a bat out of hell

14 maj 2010

h1

Klara besked – del 4

28 april 2010

Det är skönt med spam-mail som inte utger sig för att vara något annat än just spam. Se bara på den här rubriken i ämnesraden:

Sexual sperm

För ett ögonblick lurar man sig själv, tror att man kanske fått en mp3 skickad till sig med en ny  R. Kelly-låt. Det har man förstås inte. Det är som vanligt tips om ett piller som ger dig orubblig 24-timmars erektion.

Men om ni får samma mail, var inte så snabba med att markera som spam, vidarebefordra det i stället till Paul Weller. Han verkar vara in the market.

h1

Mannen som kunde tala med hantlar

20 april 2010

Jaha. Tre månaders hårdkörning i gymmet, fyra pass i veckan, och vad blir resultatet? Jag ser fortfarande ut som en vandrande Nils Ferlin-dikt: lite mager om bena, tillika om latissimus dorsi och hals.

Men vad gör man. Den enda strid värd att utkämpa är den mot sina gener, det har alltid varit mitt motto.

En tröst är att jag inte är ensam i min frustration, bara mer diskret. En man som tränar samma tider som jag, tidiga morgnar före jobbet, är aningens mer…vokal i sin kamp. Han genomför sina pass under högljutt stönande, vrålande och rytande. Efter tre månader vet jag ungefär vilken muskelgrupp han tränar utan att behöva titta upp, det räcker att lyssna.

I gymtidningar har jag lärt mig att det kallas för kontraktionsvrål. Ett ord som snarare leder tankarna till förlossning och barnmorska, inte sant? Och inte till manliga gymmare som vrålar ut sin längtan efter total kropp.

Jag hör honom oavsett om vi befinner oss i samma rum, på samma våning, eller om jag redan gått för att duscha. Det finns ingenstans att gömma sig. Förmodligen är han den egentliga orsaken till Gamla Ullevis problem med vibrationer i marken kring arenan.

Några av hans polare brukar skämtsamt fråga om det verkligen är nödvändigt att föra sådant oväsen. Men han brukar bara mumla något till svar, dra på sig hörlurarna igen till ipoden och fortsätta.

Enda sättet att få stopp på det är antagligen att skicka upp honom i en omloppsbana runt jorden – i rymden kan ingen höra dig skrika.

Eller kontraktionsvråla, that is.

h1

Frühlingsgefühle

17 april 2010

Våren kommer inte bara lastad med ljumma vindar mättade av pollen och vägdamm, vi märker den också genom att:

fastighetsägaren stänger av värmen i huset och räknar med att solen ska göra jobbet. I mars.

jazz är den enda musik man egentligen vill lyssna på.

folk sitter och ser överlägsna ut på caféernas uteserveringar.

det inte längre går att promenera med händerna tryggt nedkörda i rockfickorna. I stället måste man pendla fritt med armarna – och har glömt hur man gör det på ett avslappnat sätt.

man plötsligt ska tycka det är livskvalitet att sitta utomhus och äta mat, oavsett om det är 8 eller 28 grader i luften.

arbetsdagarna blir längre och kvällarna kortare.

folk inte slutar att tjata om den.