Archive for januari, 2010

h1

Brachioradialis

25 januari 2010

Aktivitet: Gymträning, över- och underarmar. Diverse curls med hantlar och stång. Vikt på dessa: nästan obefintlig, cirka 4 månader sedan senaste passet.

Symptom: Lättare muskelvärk och svullnader. Armarna känns liksom ”tunga”.

Diagnos: Beklämmande otränad.

Behandling: Mer av samma.

Annonser
h1

Brief Encounter

17 januari 2010

Innesittarhelg. Det blir så ibland. Kommer hem på fredagseftermiddagen, går ut igen på söndagskvällen.

Någonstans däremellan hittar jag en förteckning över ord som strukits ur SAOL.

Antar att jag kommer klara mig utan dem lika bra som jag klarade mig utan omvärlden de senaste, säg, 60 timmarna.

Men ändå:

skrådda
gorr
bånghålla
ystvassla
kixa
plörös
juft
hurr

det är inte utan vemod vi skiljs.

Jag kommer tänka mycket på er de närmaste dagarna.

Vi blev ju så nyligen bekanta.

h1

O Lasse, Where Art Thou?

17 januari 2010

Hallströms senaste tassar snart in på svenska biografer. Det blev en hundfilm.
Undrar hur tänket gick, för brukar inte filmer om och med hundar vara reserverade för karriärer som är i fritt fall? Eller gäller det bara skådisar (se där ett nästan episkt hundfilms-cv!)?

Kanske blev lockelsen för stor. 25 år har gått sedan hans största kritikerframgång och plötsligt dyker chansen upp att kunna dubbla framgångs-receptet: hund i titeln OCH hund i huvudrollen! Måste varit oemotståndligt.

Frågan är förstås varför han envisas med att göra storys som smälter som varma Werther’s Original i biobesökarnas näsdukar?

Hans bästa filmer kom för ca 35 år sedan (gör en sökning på Hallström på Weird Science för en hyllningstext om hans 70-talskomedier som, såvitt jag minns, är riktigt bra) och det är ungefär lika länge sedan som han kändes relevant.

h1

Animal Nitrate

15 januari 2010

Vi som bor i stadsdelen Majorna kallar tydligen oss själva för majbor, och vi är helt sålda på ekologiskt leverne.  Jag har snappat upp detta faktum via gratistidningen Högsbo/Majorna och har redan börjat mobilisera en motståndsrörelse.

Jaha, tänker ni, är han aldrig nöjd? Äntligen får han fly Hisingen och flytta tillbaka till stan, men börjar direkt gnälla igen på sin nya livssituation. Kan han inte ge sig snart?

Ok, jag hör er.

Men hör först detta: Djurhushållning på innergårdarna.

Japp, det finns en grupp sammansvurna som jobbar mot detta mål. De vill, på fullt allvar verkar det som, att majborna ska dela gårdarnas allmänna utrymmen med våra fyrbenta vänner. Och det kanske låter charmigt på papperet med wildlife direkt utanför porten, att bo i centrala stan men ändå väckas av tuppen på morgonen. Lite spiltor och hönsnät lyfter ju vilken innergård som helst, inte sant?

Well, nej.

Gruppens övriga mål, typ färre bilar och fler cyklar, låter som en rimlig och eftersträvansvärd sak. Råmande, bajsande djur som står i vägen när jag ska till jobbet gör det inte.

Började lista en massa rationella argument här, men strök dem när jag insåg att det räckte med ett: lukten av ladugård.

Motståndsrörelsen är än så länge  en one man army, förhoppningsvis ansluter fler när de blir varse den allvarliga hotbilden. Är dock beredd att föra kampen vidare på egen hand, målsättningen är förstås självklar: inga frigående höns på min gård.

Not on my watch.

h1

Memoryhouse

15 januari 2010