Archive for september, 2009

h1

Misantropen

29 september 2009

Bara en vecka sedan höstdagjämningen, ändå går jag dagarna i ända som en ynklig Orfeus och försöker att inte titta tillbaka på den sommar som snart är förlorad. Min gångna sommar är däremot inte lika lockande att se tillbaka på som Eurydike (och därmed lägger vi locket på för ytterligare ansträngda liknelser till grekisk mytologi), varför jag lika gärna kan räta på ryggen, fälla upp rockkragen och ta de kyliga vindarna och hårt piskande höstregnen som en man.

I år är jag antagligen bättre rustad för det än på länge.

Faktum är att jag för en gång skull ser fram emot hösten, mörkret och växtlighetens död, och anledningen därtill är enkel att förstå: folk. Jag har fått nog av alla dessa människor, och på hösten och vintern ser vi allt mindre av dem på jobbet.

Det passar mig utmärkt.

Folk har tjatat, skällt, muttrat, hunsat och gnällt hela säsongen. Dragit och slitit i mig, krälat över mig som lilliputtarna över Gulliver. En aldrig sinande ström av telefonsamtal har gjort mig allergisk mot ringsignaler, och horderna av påträngande människor har fått mig att förstå varför Christer Fuglesang längtat så efter sin rymdpromenad.

En handfull dagars semester vara bara en tillfällig räddare i nöden, jag hade behövt minst en månad av total stillhet och ljuv avskärmning från världen. En månad i en klostercell, en månad i en fyllecell – det hade spelat mindre roll.

Men vintern får duga som ersättning. Jag ska försöka övertala fastighetsskötaren att ploga igen gången till entrén, mura in oss i snö, förvandla klubbhuset till min egna Ensamhetens fästning.

Och intet skall mig fattas därefter, allra minst golfare.

(Och,  nej, vi lägger än så länge inte locket på för ansträngda liknelser till seriefigurer.)

h1

Guided By Voices

27 september 2009

Uppgraderade mitt Spotify till premium i går, det var överraskande väl värt pengarna. Kanske låter det dumt att betala för något som i princip är gratis, men då kan jag försäkra er om att det låter ännu mer illa med Torgny Mogrens röst mitt i en spellista med Marvin Gaye.

Det var faktiskt Torgny som var den utlösande faktorn i beslutet. Jag kunde hantera reklamavbrott för bortglömda Idol-deltagares nya skivor, det är trots allt lite synd om dem, och jag kunde acceptera eviga påminnelser om att Spotify kan uppgraderas. Men en längdskidåkare kunde jag inte hantera.

Reklamen för premiumabonnemang låter ju i och för sig som den den verkligt utlösande faktorn, inte sant? Mitt initiala motstånd eroderat av upprepningens sega krafter.  Ett  lockrop till mina undermedvetna önskningar. Jag vill bli lycklig,  Don Draper hade rätt.

Men så var det faktiskt inte, jag lovar.

Det var Torgny hela tiden.

Bara Torgny.

h1

Looking for Jovan

27 september 2009

Johan pekar på tv:n:

– Den där snubben där, jag blandar alltid ihop honom med Jovan Radomir.

Tystnad.

Johan: – Vad är det han heter?

Jag: – Jovan Radomir.

Johan: – Ok.

Tystnad.

h1

The xx x2

26 september 2009

Bäst i höst är The xx. Lyssna med fördel på hela albumet: Spotify

h1

State of Hår

25 september 2009

Det mest löjeväckande sedan Snapphanar, måste vara Russell Crowes missprydande Eddie Vedstate of hårder-frisyr i State of Play. Jag har faktiskt inte sett klart filmen ännu, utan var tvungen att pausa en halvtimme in bara för att få ur mig det här.

Russell slänger med sitt ovårdade murvel-hår på ett sätt som annars bara Kenny Starfighter gör.

Det är ett djupt störande inslag i filmen.