Archive for december, 2008

h1

Kejsar Kjell

21 december 2008

En av de roligaste grejerna med Weird Science är Kjell Häglunds totala makt över läsarnas smak och åsikter. I kommentartrådarna är det ofta lite avvaktande innan Kjell visat var åsikts-skåpet skall stå, efter det lossar nervositeten litet hos de devota läsarna och snart duggar lismande instämningskörer tätare än grodorna i Magnolia.

Bäst är när någon tar tillbaka en åsikt och vänder på en femöring efter att Kjell slagit ned som en hök på den ”felaktiga” ståndpunkten: ”Ah, Kjell, du kan ha rätt i det du skriver. Jag ska se om filmen med nya ögon!”. Färskt exempel finns i kommentartråden till posten ”Gangsterdansens anatomi”, där signaturen ”The Till” låter sig piskas in i ledet igen, efter att ha fällt några misshagliga åsikter om Quentin Tarantino.

Mycket underhållande läsning.

Annonser
h1

Fejd

21 december 2008

Mina kära grannar verkar vara fast beslutna att driva mig både från förståndet och ut ur min lägenhet, på något annat sätt kan jag inte tolka det idoga borrandet, hamrandet och bankandet i väggen. Plus allsång till Smurfhits på industriellt hög ljudvolym då.

Den långsiktiga planen måste vara att, när jag lämnat in och flyttat ut, slå ned väggen och skaffa sig en större lägenhet. Större lebensraum för sitt högljudda, karaoke-befläckade liv.

En djärv plan, det medges.

Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta det här. Har ingen borr och inga tunga verktyg. Inga skivor med Smurfhits, naturligtvis.  Och det är bara i mina feberheta drömmar som några välriktade skurar automateld är en funktionell lösning.

Skulle naturligtvis kunna ringa på dörren och prata om det, men de verkar vara rätt trista typer. Bäst att hålla avståndet.

Kanske tussa Henrik Pontén på dem? Tycker bredbandet gått lite slött den sista tiden, säkert är de fildelare av stora mått, de tillhör rätt generation i alla fall. Och de verkar bara hämta ned avskrädet av all världens musik.

Så får det bli.  Och Henrik skulle bli så glad! Två unga fildelare att sätta bakom lås och bom; årets julklapp enligt Svenska antipiratbyrån.

Det är faktiskt en bra lösning, man skall ge till de behövande under jul. Och jag behöver verkligen all bandbredd som kan uppbringas.

h1

Elefantmannen

19 december 2008

Det händer igen, mina vänner, och det är ingen rolig historia den här gången heller. Men för att vara lite positiv i all sorg och förnedring försöker jag se det som en välkommen avkoppling i en enahanda, händelselös vardag. Varför vakna upp till samma ansikte varje dag i hela sitt liv? Lite variation förnöjer!

I en bättre värld hade det här inte varit ett stigma, i stället något jag hade kunnat slå mynt av:  rest runt och visat upp, varit ett dragplåster på världsutställningar, en välsedd gäst i de fina salongerna. Möjligheterna hade varit oändliga; man hade rest långväga för att se mig, medicinsk expertis hade häpnat och gjort mig till föremål för studier. Nya Nobelpris hade behövt instiftats, romaner och filmer hade producerats.

Men ännu är vi inte där.

I stället går jag de närmaste dagarna på gatornas skuggsida. Undviker mänsklig kontakt. Välkomnar, för denna gång, den gravlikt mörka årstiden.

h1

Höga norden

19 december 2008

Solen gjorde en otippad comeback i dag, det var knappt man trodde sina ögons vittnesbörd. Ett tappert men bleksiktigt förgätmigej-skimmer kring sig,  som insåg den att den inte hade visat sig på cirka två månader och ville göra upp för förlorad tid. Det var fint, solsken är bra grejer.

Ni får ursäkta om jag låter som en gammal solgudsdyrkande egyptier här, men mörkret och kylan den här årstiden går mig på nerverna, får mig att klä mig i vadmal och begrava föremål i mossar, mumla fraser som ”dom över död man”.  Vad var det för självplågande, dystra och utstötta människor som vandrade upp hit för alla dessa år sedan och kände sig hemma? ”Ey, här är mörkt, kallt och jävligt, här stannar vi!”. Den första vintern borde väl fått dem att inse sitt misstag? Eller var de för lata för att knalla tillbaka igen? Så var det säkert, lata jäkla retards!

Min favoritanekdot på historielektionerna var alltid den om René Descartes, som kom till Sverige på inbjudan av drottning Kristina – och som dog i lunginflammation efter bara ett år eftersom det var så förbannat kallt i Stockholm.

Knappt 360 år senare har vi fortfarande inte lärt oss något av den magnifikt sedelärande händelsen.

Nu står julhelgerna för dörren och för varje år blir det svårare att jobba upp någon stämning kring det. Mycket kan nog härledas till att det, bakom cirka 2000 år av kristen fernissa, fortfarande går att ana sig till den omisskänliga stanken av ett hederligt, hedniskt, mörka-kalla-norden blot?

Jag tar soldyrkande riter vilken dag som helst, hedniska eller inte, det innebär i alla fall ett varmare klimat. Därför måste vi snabbt get the fuck out of Dodge.

Vilka är med mig?

h1

Chicken Swede

19 december 2008

Scott Burnside, hockeyreporter för ESPN.com, har aldrig gillat Mats Sundin, det står klart i den här kolumnen.

Det är en märklig tes han driver – den att Sundin så självklart skulle ha låtit sig tradas  när klubben ville det, så att Leafs skulle fått unga prospects i utbyte – som säger en hel del om den affärsmässiga inställningen de har till tradekarusellen i Nordamerika. I Sverige blev han ju hyllad i stället, när han valde att stanna och vara Toronto ”trogen”. Klubbkänsla före cash och smash and grab-cupvinst, helt enkelt. Stenberg borde nickat gillande.

Men Scott Burnside gillar inte Big Mats. Och det är bara när man verkligen ogillar en spelare som man kan sätta en stämpel av de avgörande  ögonblickens förlorare på honom, när han har oturen att bli skadad i ett  slutspel. Jag menar, va fan, Scott; vi vet att du avskyr hockey på stor rink, att du hostade blod och våldtog din svenska au-pair när Sverige vann OS-guld och att du tycker Peter Forsberg var en sämre spelare än Eric Lindros, men kom igen…?

Och hade inte Mark Messier, som du jämför honom med, ganska hyggliga lekkamrater i Wayne Gretzky och Jari Kurri? Inget ont menat om Jonas Höglund eller Darcy Tucker här, men tillsammans med de förra hade till och med en överskattad spelare som  Sundin lyckats sno åt sig en eller annan Stanley Cup, wouldn’t you agree?

h1

Skräckkabinett

15 december 2008

Castingen till nästa års mest tragiska och vämjeliga tevehändelse, Kanal 5-programmet där Linda Rosing ska hitta kärleken, har pågått och avslutades i dag i Stockholm. Hundratals har tydligen sökt, det är en vacker värld där ute.

Hoppfulla män och pojkar  i varierande stadier av moraliskt förfall och i de mest överraskande åldrar – sammanförda den här eftermiddagen i december enbart på grund av sin gemensamma längtan efter teveförnedring och i sin ekande tomma masturbationskärlek till en avdankad Slitzmodell –  stod på kö utanför castinglokalen när Aftonbladets web-tv var där.  Kan inte låta bli att bjuda på några av svaren de sökande gav på frågan ”Varför är du rätt person för Linda?”.

Intensivt solariebrun man i obestämbar ålder, groomad som en Marcus Schenkenberg-bröstkorg och med en plastic fantastic-hud endast överträffad av Linda Rosings egen:
-Spännande liv, sol. Semester…(tänker efter en stund)…hela tiden. Och…eh..min kärlek.

Nyduschad ung man med omsorgsfull, vaxblank TV4 Idol-frisyr, diskret solariebränna, Canada Goose-jacka och blanka ögon:
-Jag har väl att erbjuda ganska mycket, som sagt. Eh…jag jobbar ju som personlig tränare.

Jag tror vi har två finalister här.

Jag tror också att jag har nått någon slags nollpunkt nu, helt apatisk inför realityprogrammen och den fettsugning på intellektet som de utgör. Dränerad på motargument och motståndskraft, som en figur i Idiocracy – ni vann, jag orkar inte kämpa emot längre, vi har fått den teveunderhållning vi förtjänar.

Men inte mer nu, va? Fortsätt inte att sparka på oss som fallit. Lägg ner i stället, låt oss starta om från början. Om inte annat än för att det är litet synd om Linda.

h1

Storebror cashar in

13 december 2008

Nästa steg – efter att  konsumenterna tvingas betala högre bredbandsavgifter för att finansiera den nya lagen om lagring av digital trafik – blir förstås höjda telefonabonnemangs- och samtalsavgifter för att utöka möjligheterna till avlyssning? Eller kanske trafikpoliser som, efter att de bötlagt en fartsyndare, halar fram en bössa och ber om en tjugolapp för att kunna fortsätta övervaka trafiken: ”Det här kostar faktiskt pengar – hosta upp lite nu va”.

Fint jobbat. Det enda Två famnar älskar mer än ett Bodströmsamhälle är ett snyltande Bodströmsamhälle.