h1

Göteborg, jag förstår dig inte. Del 3

14 november 2008

Det fanns antagligen en tid då Göteborgs-Postens Ulf Stenberg förbehållslöst älskade idrott. Stryk det förresten, jag vet ju att det fanns en tid då han gjorde det, men det var länge sedan nu.
Det var när Stenberg var ung och samlade på autografer. Det var när stjärnorna hette saker som ”Fölet”, ”Svarte-Filip” eller ”Bebben” och jobbade på varvet samtidigt som de sparkade boll (de sparkade nämligen inte boll för att tjäna stålar, utan för att det var så kul!). Det var en tid då ord som ”TV-rättigheter” inte fanns.

Det var en fin tid. Ibland påminns jag om den när jag bläddrar i gamla böcker, tittar på SVT, hamnar bredvid någon äldre man på bussen som insisterar på att berätta att allt var bättre förr – eller när jag läser Stenbergs Sport & Spel-spalt i GP.

I Stenbergs värld har det gått utför sedan ”Bebbens” tid. Idrotten har blivit hård, kall och beräknande. Stjärnorna är divor som tjänar mycket pengar, ett lag kan innehålla flera spelare som inte är födda ett inkast från arenan och Alex Schulman har en blogg. Det är en värld där ordet ”murvel” har förlorat sin status, ingen längre minns hur ”Rio-Kalle” fick sitt namn och där man ser allt färre bandyportföljer på läktarna.

I detta beckmörker har Stenberg axlat rollen som sannsägare och lansdragare för gamla tiders värden. I spalten görs rent hus med journalister som är yngre än 55 år, jobbar på TV4 och aldrig har bjudits på snus av Ricky Bruch eller ätit en halv special i Tord Holmgrens baksäte. Ut med det nya, in med det gamla.

I Stenbergs spalt är allt överskattat, även internationell toppfotboll i Premier League, La Liga eller Champions League. NHL? Glöm det, det är överskattat. Jämfört med vad, kan man undra, men det får vi inga svar på. I stället får vi spaltmeter om bandy och Edsbyn. Bandy är bra eftersom den drivs av ideella och därför att det inte finns några pengar i sporten. Det är fina grejer det: en kokt med bröd (gärna serverad av spelarnas föräldrar som samtidigt extraknäcker som tränare i klubben och vet att berätta en mustig anekdot) på en fallfärdig läktare i en gammal bruksort någonstans i mellersta Sverige där spelarna själva kör ismaskinen i halvtidspausen – där gungar vaggan för Stenberg. Det är idrott och föreningsliv i en härlig kombination, en bördig folkhemsmylla och plantskola för talanger utan vilken Sverige som idrottsnation skulle stå sig slätt i den stora stygga, resultatinriktade världen. Det är en fast grund att stå på för Stenberg. Ingen glamour, inga förblindande vinstintressen bara svettiga tröjor, äkta idrottsintresse och goa gubbar som kan sin Allsvenska maratontabell.

Genuint, kallas det. Och fostrande.

En spelare som fostrats i en så härlig föreningsgemenskap vet dessutom att återvända till den när karriären är på dekis; det kallas att betala tillbaka, att minnas sina rötter. Det ger guldstjärna i Stenbergs bok. Helst ska man förstås vara en klubb trogen hela karriären, byter man klubb ger man farliga signaler om att man fallit till föga för ”pengacirkusen” och att man har övertalats av en girig agent. Det kan förstås mildras av att man återvänder till moderföreningens trygga famn när karriären är över, men det har ändå resulterat i ett minus i marginalen av magister Stenberg.

Det senare är ett oerhört märkligt resonemang som inte kan appliceras på något annat yrke i den civila världen, men för trångbröstade old school-sportjournalister är det en självklarhet när det gäller idrottare.

För att föregå med gott exempel, och leva som man lär, borde då inte Uffe själv återvända till sitt ursprung? Kanske föreläsa lite på journalistutbildningarna, bli högstadielärare eller på annat sätt ge lite tillbaka till de institutioner som lade grunden till den unika position – i tider där journalistjobb är lika gäckande som Usama bin Ladin –  som han innehar.

Det skulle i och för sig vara en björntjänst för alla studenter där ute, som skulle tvingas lyssna till anekdoter om Gårda BK, men det vore också att betrakta som en välgärning:

Ut med det gamla, in med det nya.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: