Archive for augusti, 2008

h1

Katharsis

25 augusti 2008

Dagarna före semestern skall alltid kännas som de yttersta av dagar, först då vet man att den bittert ihopjobbade ledigheten kommer att bli bra. Arbetsdagar på 12-13 timmar, obotliga stressymptom, hudförändringar och sömnunderskott skall vara de rigueur, då är du på rätt spår.

Och det kursiverade uttrycket använder jag naturligtvis enbart eftersom jag ska till Frankrike på semestern. Förmodligen använder jag det också felaktigt då det sammanfattar mina samlade kunskaper i det franska språket. Skitsamma. Jag förstår inte dem, de förstår inte mig: fair trade (även om jag gärna hade offrat en njure för att kunna tala franska). Mitt största umgänge kommer ändå att vara med solen, Medelhavet och franska viner.

Och vi har den djupaste av förståelse oss emellan.

Men det viktigaste, mina vänner, är att om mindre än en vecka kommer min kropp att vara renad från även den minsta partikel Göteborg och Hisingen. Renad av Medelhavet, solen och (mindre funktionellt i och för sig) franska viner.

Det får gärna regna varje dag i två veckor i Cagnes-sur-Mer, det spelar ingen roll, det skall också vara välkommet. Låt det komma. Låt det falla.

Bara jag kommer iväg och bort härifrån.

Annonser
h1

Top of the Pops

15 augusti 2008

En av de mest trovärdiga och genomarbetade teorierna kring hur SVT:s sportankare André Pops kan få sin lugg att ligga så slokande, platt och livlöst mot pannan har nu offentliggjorts och jag ställer mig bakom den utan tvivel eller reservationer: saliv.

h1

Oh my Lard II: Redemption song

11 augusti 2008

Det var inte menat som en följetong, men raljerandet över Majlards rika språkdräkt lämnar mig ingen ro. Jag tar tillbaka och ber om ursäkt, botgöringen är påbörjad. Mina ögon har öppnats och vill ta del av varje stavelse och intrikat konstruerad meningsbyggnad. Hans texter är min trosbekännelse, läsningen av dem en fullbordad kommunion, SvD:s textarkiv mitt eget Qumran.

Läs själva följande mening, inledningen till hans senaste krönika om cyklisten Emma Johanssons OS-silver, och låt oblatet smälta på tungan:

Det var när den 24-åriga silverskrällen i hällregnet sneddade ner från upploppet invid kinesiska muren som DN:s Londonbaserade Jens Littorin med ett utslungat spörsmål var först med att fånga framgången från hästens mun: – Det känns så bra som det kan göra!

Gå nu, och synda inte mer.

h1

Oh my Lard!

8 augusti 2008

Det faktum att Jan Majlard är en av landets sämsta skribenter men ändå har fast anställning på SvD brukade ge mig som student på journalistprogrammet en smula hopp; Här verkar det finnas plats för alla förmågor, tänkte jag optimistiskt om mitt framtida yrkesval. Jag hade fel, naturligtvis. Många är kallade, ännu fler utlasade, som det gamla ordstävet lyder.

Det sista gäller inte mig i och för sig, det har inte blivit någon karriär som journalist ännu. Något som till stor del kan tillskrivas det faktum att jag hoppade av utbildningen med två terminer kvar för att i stället börja jobba på en golfklubb (en inte obetydlig petitess i sammanhanget…). Men jag vill gärna tro att det är snarare var Jan Majlards fel, hans generande stilistik drev mig från yrket.

När nu OS brakar loss ges utmärkta tillfällen att njuta av Majlards språkliga krumsprång och omständliga prosa, SvD har förstås sett till att skicka sitt ess till Peking.  Som den här målande ögonblicksbilden från pressläktaren under fotbollsmatchen mellan Sverige och Kina, fångad av Majlards skarpa blick när han läste över axeln på en kinesisk kollega:

Superlativen bland de julgransliknande skrivtecknen duggade med all säkerhet tätt. Det var många färglada bollar i grenen.

En lika gåtfull som baktung metafor. Kanske använde den kinesiske kollegan smileys i sin text, kanske hade han färgglada flirtkulor i sitt knä? Bara Majlard vet.

Metaforer och liknelser landar alltid lika lätt i raderna för honom, som en fjäril med ömma fötter. Som här, apropå vilka sporter som i framtiden kan bli en del av OS:

Nästa steg är att den glamouröst välgödda Formel 1-cirkusen hand i hand med broder golf bjuds in att gasa respektive svinga genom de fem färglagda ringarna.

Ett sista citat, där Majard oväntat och inte så lite krystat upplyser oss om sina egna idrottsmeriter:

Landhockeyn fyller 100 år i Peking. Militärtjänstgöring förhindrade mig 1979 från att ta SM-guld i sporten där man bara får använda ena sidan av klubban, vilket sammanträffadet med Selaöpojkarnas starke man Bosse Carlsson i en hotellobby under sommarens EM i Österrike minde om.

Se där. Jag skulle gärna försöka bena ut den där vindlande meningen och försöka förstå hur den passar in i sammanhanget att landhockeyn fyller 100 år, men jag avstår. Och nöjer mig med att konstatera att bara Majlard kan skriva Majlard. För vilket vi skall vara evigt tacksamma.