h1

Under det rosa täcket

5 maj 2008

Jag har nu sällat mig till ett exklusivt sällskap av män. Vi är ju oftast män i den här dumstrutordern, vi som våghalsigt blandar vitt och rött. Och, nej, jag talar inte om vin här.

Vita lakan + röd kalsong.

I mitt specifika fall var det en röd kalsong. Många vet säkert att berätta historier om röda strumpor, t-shirts eller handdukar, kanske till och med om röda byxor som smitit med vittvätten. Jag kan tyvärr inte bekräfta något, det är inget vi talar högt om.

Vi är ett slutet sällskap. Hälsar på varandra med en nästan omärklig nick, vill inte dra till oss onödig uppmärksamhet. En smula skamsna har vi ändå funnit något att vårda tillsammans, ett osynligt band som för alltid binder oss samman – rosafärgad tvätt är tjockare än vatten.

När jag lyfter blicken från laptopens skärm och tittar ut över mitt rum är det också med ro i sinnet. Borta är det mörka, tunga sängöverkastet. Den nedgående solens sista strålar spelar nu i stället över befriande nakna lakan, får rummet att skimra som hade ljuset silats genom ett körsbärsträd i full blom. Det är sinnligt och värkande vackert.

Det är också bara, invänder ni, ett par missfärgade lakan!

Jag vet och ni har förstås rätt. Men jag gör ju vad jag kan här. Försöker få min dumstrut att verka märkvärdig.

Så stör inte är ni snälla.

Annonser

3 kommentarer

  1. mina lakan är ljusblå numera.


  2. Aha..Chelsea? Blivit medgångssupporter på siståne?


  3. Himmelsblå, min fars dotter.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: